tobias was here

Jag är så manodepressiv att jag nästan skäms över det. Hatade allt igår. Idag älskar jag allt. Älskar att plugga och skriva tiotalssidiga långa arbeten samt leka med svåra ord, vars bekantskap känns lika främmande som en ört i öst.. Imorgon ska jag sätta mig längst fram i klassrummet, räcka upp handen på varje fråga och kläcka ur mig "fröken, finns det möjligtvis några extrauppgifter jag kan förgylla mitt vardagliga ack så icke intellektuellt stimulerande tonårsliv med?" och lägga huvudet på sne. Livet är ljuvligt och jag har huvudrollen i mitt liv. Det enda som gör mig förbannad just nu är att vi inte har några flingor hemma. Och de flingor som pinsamt nog kan få klassas som just flingor är söndersmulade. Det är nog det värsta man kan göra mot mig och min familj...