tobias was here

Champagnefrukost hos ana banana tidigt på morran. Om det var någon gång jag skulle få skrumplever var det då.

Ett av borden.

the boooyyyzzz.

Efter utspringet och alla tårar och kramar var det dags för flaket!!!!!!

Clara och Angelica!


SKÅL!

Några från klassen

Sen blev det studentfest på Stenungsbaden 5 meter från havet. Ingen druknade.
Kryckaaaaaaan.


ÅHHHHHHH! Helt sjukt. Efter 13 år av studier och barndom har man gått och tagit studenten. Kan ni fatta det? Hur gick allt så snabbt? Jag har sett mina fyra äldre syskon ta studenten och varje gång har jag längtat till att få stå där en dag. Nu har det hänt. Vad gör man nu liksom? Det är nu mitt liv börjar. Jag kan inte längre säga "skolan står ivägen för min utbildning". Nu ska jag skriva min egna historia. Nu ska jag leva! Jag är faktiskt lite stolt över mig själv. Jag har tagit mig förbi skolårens hinder och problem och behöver inte ångra någonting. Nu ska jag som sagt kasta mig ut i arbetslöshetens Sverige och jag ska göra de saker jag alltid har velat. Satsar hellre på mina drömmar som eventuellt möts av ett magplask (då vet jag i alla fall att jag försökte), än att välja en säker väg och resten av mitt liv tänka, "varför gjorde jag aldrig det som jag verkligen ville". Nu har världen och det verkliga livet flyttat in på gården och jag ska göra mitt bästa för att bli kompis med den. Önska mig lycka till!